När jag på måndagen förra veckan öppnade mailen fick jag reda på att jag var kallad till ett möte på fp-expen samma eftermiddag. Redan halv fem skulle jag träffa Nisse och Per för att diskutera idrottsfrågor. Det blev jäktigt, men jag hann precis. Så går det när man inte läser sin e-post på söndagar. Ibland får jag för mig att jag behöver lite ledigt från allt arbete. När helgen kommer och man är så trött att man blir yr och får hjärtklappning känns det skönt att ibland kunna stänga av vissa informationskanaler. Men det går ju tyvärr inte. Då kan man missa något viktigt. Det blev i alla fall ett bra möte och eftersom jag redan hade tagit mig ut så passade jag på att gå på månadsmötet också. Det hade vi i kommunens lokal, Hoven, inne på Juneporten. Anna Steele Karlström från Liberal Mångfald hade ett mycket intressant föredrag om integration och om förbundets arbete mot främlingsfientlighet. De verkar göra ett bra jobb. Det är viktigt att någon vågar och orkar engagera sig mot de mörka krafterna. Jag hoppas verkligen att de inte är så starka här i kommunen.
På onsdagen blev det mer integrationspolitik. Adam Cwejman, LUFs ordförande, var i stan och skulle tala på expen. Visst är jag lite för gammal för LUF, men jag tyckte det verkade intressant att höra vad han hade att säga. Av vad jag förstod så menade Adam att en del problem med integrationen i Sverige berodde på att vi är mindre företagsamma här i jämförelse med till exempel USA, där somalier lyckats bättre med att skaffa sig sysselsättning och komma in i samhället än vad deras landsmän här i Sverige har gjort. Det kanske ligger något i det han sa. Kanske är det så att bristen av skyddsnät i staterna driver individen framåt, tvingar den att hitta jobb och integrera sig. I Sverige är det samhället som skall integrera individen, alltså tvärtom.
Tidigt på fredagsmorgonen begav jag mig till Västerås för att vara med på Folkpartiets liberala riksmöte. Resan gick smidigt med färdtjänst och tog nästan fyra timmar. Ingen samåkning var det, för annars hade jag inte kommit fram förrän efter ett.
När jag anmält mig till det liberala riksmötet skulle jag boka hotellrum. Det var lättare sagt än gjort. Vartenda hotell ringde jag, men alla rum var redan upptagna. Jag satte mig på en väntelista och efter någon vecka fick jag två rum på hotell Ta Inn. Det var väl inget drömhotell precis, men jag hade ju i alla fall någonstans att övernatta. Det var verkligen simpelt, även om kostnaden var sjuhundranittiofem spänn per natt och rum.
Efter jag checkat in och betalt notan gick jag in till centrum för att käka lite. Det var en bra bit att gå då Ta Inn låg i utkanten av Västerås. All snömodd och is gjorde att promenaden tog en bra stund. På grund av kylan hade jag ingen större lust att utforska staden, vilket jag ofta gör när jag besöker nya platser.
Istället blev det ett biobesök. Filmen hette Remember me, ett romantiskt drama som jag inte hade några som helst förväntningar av. Men jag blev positivt överraskad och uppskattade filmen verkligen. Den hade en bra story och skådespelet var mycket realistiskt, speciellt av den mycket unga flickan. Slutet tilltalade mig också. Överraskningar är nästan alltid roligt. Sådana slut gillar jag. Pierce Brosnan, Lena Olin och Robert Pattinson från Twiligt var några av de skådespelare som var med. Se den!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar